Folkomrösta ej om EU-fördraget

Idag har Frankrike röstat om EUs nya grundlag. Vi väntar väl alla på vad som komma skall och det lutar ju åt ett nej. Vallokalprognosen visar just nu att Nej vunnit med 55 % och Ja fick 45%.

För mig är går det inte ihop hur man röstar i detta val. Vad röstar man på? Om jag tycker att artikel 52 är dålig - och bara den - ska jag rösta nej till allt då?

I Sverige verkar missnöjet mest ligga i att man inte vill vara med i EU. I Frankrike så tyckte vissa att fördraget inte hade gått så långt som de ville och de röstade därför nej. Så det finns tydligen många olika skäl att säga nej till fördraget.

Kritiken mot EU har varit att EU är slutet, odemokratiskt, belsut fattas bakom stängda dörrar och EU har satsat på fel frågor. Det är ju detta som EU-fördraget svarar på. Det är detta vi måste föra ut - hur fördraget svarar på en kritik som finns.

Vi måste också tala om vad som står i fördraget; att makt flyttas från ministerrådet till parlamentet, att det finns en utträdes paragraf, att det avgränsas vad EU ska göra att det värnas om jämställdhet, barns rättigheter osv.

Låt riksdagen få fatta detta beslut - men fatta inte beslutet förrän allt är färdigförhandlat nu om Frankrike och ev flera länder säger nej.

/KA

METRO: Cheezus - vilket politikersnack!

När jag passerade Sthlm Central i fredags för att ta mig till Förbundsstyrelse-intro i Eslöv han jag få med mig en METRO från centralen. Där var en rolig artikel där ostexpterter reder ut vilken ost partiledarna egentligen är. Detta pga av att Göran Persson uttalat sig att vara en stark och god Västerbotten ost.

Från artikeln:
Lars Lejonborg - Brie
Han är EU-vänlig. Brie är en ganska tråkig ost men samtidigt mjuk och anpassningsbar. Han formar sig lite som han vill.

Göran Persson - Hushållsost
Han tror han är en Västerbottenost - men så stark och god är han inte. Hushållsosten har smakat likadant i alla år - som socialdemokratin.

Göran Hägglund - Prästost
Han är ju klat en prästost. Men han verkar lite mesig så det blir inte lagrad utan en mild ost.

Fredrik Reinfeldt - Baron
Inte lika hård som Grevé. Lit emer folklig. Men man associerar till de rika och finare typerna. Men de kan ju vara trevlig för det.

Maud Olofsson - Västerbotten
Hon är ju från Norrland och så är hos stark och verkar god. Starkare än Göran tror han är i alla fall. Och verkar starkare än de andra i det borgerliga blocket.

Maria Wetterstrand - Getost
Den här osten är kravmärkt så den passar en miljövän. Men den är opastöriserad och hon är ju nybliven mamma så hon får vänta lite med att äta den.

Gudrun Schyman - Gammeldansk
Hon bor ju i Skåne och så kör hon sitt eget race. Den hrä osten är stark så det räcker med en skiva i taget. Dessutom luktar den lite eget. Och så är omslaget rött.

Lars Ohly - Knockanore
Han sticker ut elite och går sin egen väg. Man vet inte så mycket om honom. Förutom att han är kommunist. Tyvärr har vi ingen ost från Ryssland.

Källa: Metro 2005-05-27

Tyvärr så råkade de glömma Peter Eriksson.

/KA

Bloggandet uppmärksammat!

Såg på Magnus Andersson blogg att han och jag har uppmärksammats av SöderhamnsNytts ledareskripent Christian Höijersom politiker från länet som bloggar. Kul att man når ut tycker jag!

"Bloggarna har väl inte tillfört mitt liv speciellt mycket ännu. Men det är möjligt att man behöver en slags inkörningsperiod även i den här virtuella... eh, konstformen. Centerpartiets Magnus Andersson och Karin Andersson ligger dock ute och, rätta mig om jag har fel, men det är få lokalpolitiker som gör det. Ingen slump att det är unga, pigga, hungriga centern som går i bräschen. http://magnusandersson.blogspot.com/
och http://karinandesson.blogspot.com/..."

/KA

Partiledardebatten

Känns som att man ska kommentera denna sammandrabbning.

Såg precis SVT-Morgon där en retorikervetare och K-G Bergström analyserade duellen. Från retorikekännaren handlade det mkt om att båda hade mörka kostymer den äldre med en mörkare röd slips och den yngre med en djärvare röd nyans. Göran hade en knäppt kavaj, vilket kvar ett mindre rörigt intryck mot Fredriks öppna kavaj. Att Göran la huvudet på sned och log lite sådär. Det hon utelämnade var att riktigt konstatera de härskartekniker Göran använde sig av med tillrättavisande och förlöjligande.

För övrigt så tyckte jag att duellen var tråkig. GP konstaderade saker som hände för 11 år sedan och att han fick städa efter de borgerliga. Han yttryckte även empati för de arbetslösa m.fl och sa att Alliansens nivåer är låga. Han valde att själv inte presentera några lösningar - vilket jag gärna hade sett. Det är lätt att konstatera vad andra gör medan man själv inte presenterar ngt annat. Det gjorde iaf Fredrik någon gång.

Jag som samlar citat noterade två stycken finurliga (sagda i olika sammanhang. GP: "Jag har suttit längst i europa". Det märks i opinionssiffrorna för S....
FR: "Är det inte risk att vi vaknar upp med Per Nuder?" Min mamma som inte tycker om Nuder efter han myntade uttrycket "köttberg" skrattade nog....

Näe, det måste bli bättre. Jag hoppas debatterna närmare valet blir sakligare, där partierna presenterar lösningar. Det är väljarna värda.

/KA

Fler hoppar av gymnasiet!

Svenska Dagbladet idag har en notis om att fler elever väljer att hoppa av gymnasiet (http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_9794928.asp). Enligt statistik från Skolverket är det tre av tio som inte fullföljer sin utbildning. 30 000 i en årskull får inte slutbetyg.

Jag frågar mig om alla utbildningar på gymnasiet ska ha högskolebehörighet. Visst, dagens gymnasieskola möjliggör för alla att läsa vidare efter studierna. Men vill alla det?

Centerpartiet kommer på sin riksstämma i juni att diskutera kring hur gymnasieskolan ska se ut. Där föreslår partistyrelsen bland annat att gymnasiet ska ha tre vägar: 1. högskoleförberedande utbildning, 2. yrkesförberedande utbildning, 3. flexibel lärlingsutbildning.

Dagens gymnasieskola stänger dörrarna för jobb och livslångs lärande. Dagens gymnasieskola med krav på allmän behörighet till högre utbildning har ryckt undan mattan för utpräglade praktiker. De som vill studera vidare vid en högskola eller ett universitet ska ha möjlighet att göra det. Ingen ska behöva tvingas till det. Tvånget får inte vara ett av regeringens mål hur dagens arbetskraft ska se ut. Centerpartiets förslag till gymnasieskola bidrar till den diversifierade arbetsmarknad som Sverige behöver.


/KA

Landsbygdsutveckling

Har idag varit på en mässa i Bollnäs som X-ing ordnar; en sammanslutning av bya- och utvecklingsgrupper i Gävleborg. Otroligt spännande (tyvärr var det lite folk då marknadsföringen kanske inte varit på topp..men dock).

Utifrån Folkrörelserådets Landsbygdspolitiska program satt de som ville i små grupper och diskuterade de punkter som finns där. Jag var med i gruppen om kultur på landet och kunskap. Intressanta diskussioner kring folkbildning, kultur och samlingslokaler. Ta skolan t ex. Den används 7-17 vardagar. Helger, lov och somrar är den tom. Varför inte utveckla ngt där? Skolan är ju navet och en av den största motorn för landsbygden. Finns mkt att göra där; träffpunkt för ungdomar, studieförbunden el varför inte ännu mer decentralisera lärcentra så att t ex här i Segersta skulle det kunna finnas en lokal studiegrupp som kunde använda skolan som träffpunkt.

Vidare så diskuterade vi just byskolor - distansundervisning - lärcentra - forskning. Jag ville pläderade för fri(are) forskningen. Idag är den väldigt styrt från staten och inte minst från företagen. Tänk alla hembygdsföreningar som forskar lokalt om ursprung osv. De får inga pengar för att utveckla det. Men så länge forskningen styrs som den gör så får vi nog leva med det som är nu. Högskolorna måste ta ett ännu större regionalt ansvar. Arvet och kulturen kring hälsingegårdarna - varför kan man inte läsa ngt om det?

Jag blev oerhört inspirerad idag. Visst, ett engagemang i dessa frågor har jag väl alltid haft - med det tog fart idag. Detta är ngt som jag kommer att driva i valrörelsen 2006.

95% av Bollnäs Kommun är landsbygd.
ca 100 000 av Gävleborgs 270 000 innvånare bor på landsbygd.
Här finns det mkt att göra.

/KA
(som nu ska ha grillfest i sann schlager-anda)

Ny högskoleexamen

Idag på DN-debatt avslöjar Leif Pagrotsky huvuddragen i högskolepropositionen. I likhet med Bologna så kommer regeringen att föreslå en grundnivå om 3 år, avancerad nivå på 2 år och forskarnivå om 4 och en ny magisterexamen. Det är ett litet avsteg från Bologna. Bologna föreslår att forskarutbildningen ska vara 3 år.

Jag tycker det är bra att dela in den högre utbildningen i dessa tre nivåer. Dock har jag lite funderingar kring den avancerade nivån och forskarutbildningen.

Idag krävs det 4 år (160 p) för en magisterexamen..nu skulle det krävas 5 år. Det jag vänder mig emot är att ska man läsa till en magisterexamen så tar det 5 år...och man får ha studiemedel i 6 år...då blir det inte så mkt att hurra på. Ngn bildningstanke stimuleras då inte.

Huruvida forskarutbildningen fortfarande ska vara 4 år vet jag inte riktigt hur jag ställer mig till. Med en avacerad nivå på 2 år så borde ju fo-utbildingen kunna vara 3 år då sista året på avancerade nivån skulle kunna vara fo-förberedande. Med 3 år skulle forskningen kunna bli mer koncentrerad och effektiv och resultat nås snabbare...Men som sagt, jag är lite kluven över vad som är bäst.

Det ser ut som vi får vänta med att se hur betygssystemet kommer se ut tills proppen släpps. För jag hoppas att det ingår där. Där förväntar jag mig att det är ett avsteg från Bologna och att regeringen vågar gå ifrån förslaget om relativa betyg och att de föreslår målrelaterade betyg samt att stegen inte är 7.

/KA

Gefle Studentkårs konstituerade fullmäktige

Igår kväll var det Gefle Studentkårs (GS) konstituerade fullmäktige. Årets höjdpunkt då formerna för GS kommande år sätts genom budget, verksamhetsplan samt val av presidie och styrelsen. Till mötet låg en motion om utträde ur SFS varav SFS ordförande deltog på mötet.

En informativ stund då Tobias, ordförande för SFS, berättade om SFS, hur det är uppbygt och lyfte fram, ur sin synvikel, fördelar varför man skulle vara med i SFS samt nackdelar om man inte var det. (SFS är en sammanstlutning av studentkårer i sverige. "företräder" ca 320 000 studenter av 360 000...).

Till varje argument hand lyfte fram hade jag ett motargument:
- SFS är de som tillsätter studerandeplatser på nationell nivå - hur fungerar det då alla studenter/studentkårer inte är medlem? Hur rätt instans är då SFS att tillsätta dessa poster?
- SFS driver medlemskårernas frågor - om kåren har en annan åsikt? Visst man kan motionera till dess fullmäktige, brilliant debattera i talarstolen men åsikten kanske inte röstas igenom. Genom att svara på remisser kan kårerna få SFS att tycka som kårerna - men SFS åsiktsdokument som beslutas av fullmäktige står ändå över.
- SFS skapar mötesplaster för kårer - visst de gör det, men vad säger att GS kan skapa dem själva genom att ta kontakt med kårer? SFS är inte den enda mötesplatsen
- SFS kan utbilda kårerna - ja det är bra. men det finnas det andra som oxå kan göra.
- SFS kan påverka på ett nationellt plan - o det kan inte GS? Lokala riksdagsledamöter, politiska partier och dess högskoleförbund, andra lobby organisationer, skrivelser, öppna brev...ja listan kan göras lång.

Det var säkert mer saker som sades - men för mig håller det inte.

När han sedan hänvisar till ett kap i högskoleförordningen blev jag, o många andra, mörkrädd- Han hänvisade till följande: Förordningen om studerandekårer, nationer och studentföreningar 12§: En studentkår skall ha till ändamål att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna.
Enligt Tobias så innebär det att ta driva nationella frågor och detta gör man genom SFS. Alltså, tolkade jag och många andra, att en studentkår måste vara medlem i SFS.

Jag blev inte imponerad.
Jag tror inte att en student vid Högskolan i Gävle känner att den kår, som man tvingats in i, är medlem i SFS.
För övrigt så är en av de viktigaste åsikterna i Gefle studentkår att kåren är emot kårobligatoriet och mot kvotering och positiv särbehandling vid antagning till den högre utbildningen.
Dessa frågor är SFS för.

För övrigt önskar jag den nya styrelsen lycka till. Jag är övertygad att Ni kommer göra ett bra jobb.

/KA, kårräv.

Go Skolverket!

Ett internt arbetsmaterial har kommit ut från Skolverket. De skriver där om hur måluppfyllelsen ska bli bättre i grundskolan. Bland annat så föreslår man att betyg ska införas från årskurs 7 samt att skriftlig inforamtion ska ges till elev och förälder från åk 5.

Jag tycker detta är bra. Det bör finnas möjligheter att tidigare se hur elever når de uppsatta målen - om med detta förslag så så ökar möjligheten för fler elver att gå ut grundskolan med godkända resultat. Då tror jag att både eleven och föräldern tidigare måste få reda på detta så det inte kommer som ett brev på posten mot vt i åk 8.

Skolminister Baylan vill att eleverna ska ha arbetsro. Men det blir ingen arbetsro om eleverna i sent i åk 8 får reda på hur de ligger till. Får de veta de tidigare så kanske de kan få arbetsro och stressen minska.

Jag hoppas bara Skolverket vågar stå för sina åsikter denna gång och inte dra tillbaka sina rapport.

/KA

Bra kvalitet och bättre förhållanden!

När jag slog på Nyhetsmorgon på TV4 igår morse (tisdag) hamande jag mitt i en debatt mellan en student, Kristoffer Burstedt vice ordf SFS samt Leif Pagrotsky. Debatten var, så som jag förstod, ett led i TV4 nyheternas gransking om akademikerarbetslösheten. Bra att den debatteras, vilket jag skrivit tidigare.

SFS fick mot slutet av debatten tillfälle att uttala sig om vad som var viktigt att arbeta med i denna fråga. SFS svar kan sammanfattas med "En god kvalitet på utbildningarna och en resurssystem inom högskolorna som uppmuntrar till kvalitet och som inte vill ha igenom studenter så fort som möjligt för att få pengar".
Pagrotsky svarar (fritt citerat): "När jag är ute och träffar studenter så säger de att det viktiga för dem är goda sociala förhållanden så som studiemedel. Man måste välja det ena eller det andra, och den prioriteringen har SFS inte lyckats göra"

Jag förstår inte vilka studenter Pagrotsky har träffat. Visst studenter vill och är i behov av bättre studiesociala förhållanden så där är vi eniga .Men jag har inte träffat studenter som vill gå utbildningar som har dålig kvalitet.

Står kvalitet i utbildningen och sociala förhållanden mot varandra? Det tycker inte jag. Det måste ju gå hand i hand. Det ena utesluter inte det andra och det går definitivt inte att prioritera mellan dem.

Så SFS, prioritera inte. Ju fler vi är som driver dessa frågor - detso bättre!

/KA

Nej till kvotering!

Läste precis på på SVT-Text-tv att Jämställdhetsminister Jens Orback kommer att lägga ett förslag om kvotering av kvinnor till börsbolagsstyrelserna. Han ska tillsätta en utredning för att få till stånd en lagsstiftning på området.

Ja visst, det finns strukturella problem där män väljer gärna män osv. Det finns oerhört kompetenta kvinnor som ställs utanför dörrarna till styrelserummet. Men att lagstifta om att få komma till beslutsbordet löser inte detta. Jag tror inte att kollektiva lösningar skapar ett jämställt samhälle. Definitivt skapar inte lagar om fler kvinnor i bolagsstyrelser ett mer jämställt samhälle.

Jag vill inte sitta i en styrelse bara för att jag är kvinna. Jag vill sitta där för att jag har något att tillföra och att jag kan göra ett bra jobb. Sitter jag på kvoten "kvinna" i en styrelse så innebär ju det inte att jag kommer att få igenom fler saker eller bli lyssnad på.

/KA

Kanon!

TV4-nyheterna har en reportageserie om akademikerarbetslösheten.
Det är bra att fler uppmärksammar detta problem.
500 sökande till en Civilekonomtjänst säger rätt så mycket.
Ser med spänning fram mot vad de kommer sända och vad slutsatsen blir.

En annan bra sak är DO:s stämning mot krogar som diskriminerar besökare. De som inte släpper in personer med annan etnisk bakgrund. Precis detta hände med min kusins man när de skulle göra ett krogbesök. En gång släpptes de inte in och den andra gången fick de gå in bakvägen för att det inte skulle synas. Nu gjorde in kusin rätt som anmälde dem för detta beteende. Jag håller tummarna!

/KA

AMS - rustar arbetskraft?

Titta lite snabbt på SVTs morgonprogram imorse. Där debatterade Hans Karlsson (s), arbetslivsminister, och Lars Lejonborg (fp) hur arbetslösheten ska bekämpas.

Hans sa: "AMS - de rustar arbetskraften".

Så här rustar AMS arbetskraften:
Det tar en dag att fixa ett e-postkonto, en dag att för hand skriva sin handlingsplan, en dag för att skriva in den i datorn, man anmäler sig där och redovisar vilka jobb man sökt, det är lätt att säga att man inte vill jobba (i alla fall om det gäller de personer som har lönebidrag).
En arbetslös akademiker får gå en kurs för att ta datorkörkort och/eller hur man söker jobb.

Det här håller inte.
Ett förslag från mig är att, i alla fall när det gäller den höga akademikerarbetslösheten, att det införs praktikplatser. Praktikplatser som har en relevans till det man läst och som gör att man får arbetserfarenhet. Med det i ryggen ökar möjligheterna att söka jobb. Det kallar jag för att rusta arbetskraften.

Det gäller att tänka om för att lösa detta.
Att snygga till siffrorna inför valår med åtgärder som att 50 % ska studera vidare, datortek eller kurser som inte har ngn relevans håller inte i längden. Det leder bara till en högre arbetslöshet.

/KA

Regeringsskifte - ja tack!

Jag förstår mig inte riktigt på första maj.
(s) vandrar runt på gatorna med plakat; "För jämställdhet" "Rättvisa löner" "Trygg och rättvis välfärd".

Det som inte går ihop är att de har makt att göra ngt åt detta.
64 av 73 år har (s) haft regeringsmakten - så varför gör de inget?

Sen undrar jag vad det är de demonstrerar mot?
Ser mest ut som ett mislyckande mot deras egna politik.

Så som det står på www.centerpartiet.se
"Det blir inte bättre - byt regering"

/KA