2006/01/31

Ungdomenshus i Bollnäs?

Vid vårt kommunfullmäktigemöte i Bollnäs i januari låg en del info från våra verksamheter där Socialförvaltningen redovisade hur de uppnåt sina mål. Statisitk visar på att antalet utredningar inom individ och familjeomsorgen ökat och att mycket är bland barn och ungdomar. Då menade socialchefen, att ett ungdomens hus i Bollnäs skulle vara lösningen på problemet.

Jag blev lite förvånad när en tjänsteman uttalar sig politiskt inför kommunens högsta beslutande organ. Det var ju även oppositionens stora valfråga - ett ungdomens hus i Bollnäs - så det kanske var planterat hos socialchefen för att få igång en debatt. Debatt blev det i alla fall.

Visst, jag har oxå lockats av tanken med ett Ungdomens Hus; ett hus där många aktiviteter för ungdomar kan samlas, ett hus som utvecklas av unga och på deras villkor.
Men sen slår tanken mig; löser ett hus de problem som finns bland dagens ungdomar?
Jag tror inte det. Tanken är fin - men jag tycker att man måste ta ett större grepp om denna fråga.

Bollnäs Kommun är inte bara Bollnäs centrum utan även Undersvik, Rengsjö, Vallsta, Kilafors, Segersta, Freluga mm. En koncentrering med ett ungdomens hus i centrala Bollnäs löser inte samhällena och byarna utanför stans problem att aktivera ungdomar. Här måste alla hjälpa till. Därför är det allaktivitetsprogram som håller på att tas fram i Bollnäs kommun bra. Där ser vi till hela kommunen och där alla kan hjälpa till att bidra till en aktiv fritid - oavsätt om det handlar om akvarellmålning, fotboll eller foto.

/KA

2006/01/27

Slutbetyg

Igår hade vi Barn- och utbildningsnämnd i Bollnäs och där fick vi en rapport från gymnasieschefen kring hur många som fick slutbetyg från gymnasiet. I våras var det 85.5% som fick slutbetyg - året innan var det 87.5%, alltså en försämring med 2 procentenheter.
Jag frågade gymnasiechefen vad dessa 2 procentenheter kunde bero på. Svaret, som ofta kommer från verksamheterna, var "Vi har så lite resurser, vi får fler elever men ingen ersättning för det".

Min övertygelse är att det inte är resurser det beror på. Flyttar det t ex en elev till Ljusdal mitt under terminen så tas inte gymnasiet ifrån nga resurser...så ja.

Jag tror dessa procentenheter beror på
1. Avsaknaden av induviduella studieplaner för elverna
2. Kärnämnen som inte är kopplade till karaktärsämnet
3. En gymnasieskola som inte passar alla.

Med induviduella planer för varje elev, där man ser till varje elev individuellt, kan det på ett tidigit stadium upptäckas åt vilket håll eleven är på väg. Det gäller att se eleven och hennes möjligheter.

Det är konstigt att kärnämnena inte är kopplade till karaktärsämnet. Byggprogrammets matte borde vara mer kopplad till byggmatte t ex. Det tror jag skulle göra byggeleverna mer intresserad av matematiken om det fanns en koppling till den verklighet som de kommer att komma ut till.

Dagens gymansieskola passar inte alla. Alla är inte teoretiker utan praktiker. Alla vill inte läsa vidare på högskola. Varför måste då alla tvingas till det? Visst, jag ser en poäng i att alla har en grundläggande behörighet till högre studier - men ska alla tvingas till det? Jag vill ha en flexibel gymnasieskola där praktik och teori blandas, där det finns en väl utbygd lärlingsbutbildning och där gymnasieskolan har ett utvecklat sammarbete med näringslivet. Det tror jag alla tjänar på. Allra mest tjänar eleverna på detta.

/KA

2006/01/22

Konstig satsning

I dagens DN kan man läsa att regeringen kommer att föreslå sänkt skatt inkomstskatt med 700 till 1 000 kr/år för de som bor och bosätter sig på glesbygden. Konstig satsning om Ni frågar mig.

"Hela Sverige ska leva", det är en devis som jag lever efter. Det ska inte spela ngn roll vart man väljer att bosätta sig utan och folkmängden ska inte vara det som styr. Men jag tror inte att en lägre skatt eller avskrivning av studieskulder lockar folk till glesbygd. Visst det må göra det, men inte av rätt anledningar.
Jag tror att prio ett för att flytta till ett ställe är möjlghet till jobb och försörning. Kommunalrådet i Övertorneå anser oxå detta. Han tror inte att det lockar folk att fytta dig, ev så kan de behålla ngn att bo kvar, men jobb för högskoleutbildade kan locka.

Yvonne Rwoada har en klips kommentar i DN:
- Vi tycker att hela Sverige ska leva och på vissa håll har man högre uppvärmningskostnader.

Så om jag bor i Segesta i en villa med t ex fliseldning så har jag dyrare uppvärningskostnader än en med villa i Gävle?
Fast vad gör det för tydligen så räknas inte Segersta till glesbygd, utan det är enbart Ljusdal som räknas som glesbygd i Gävleborgs län.
Nog tycker jag Segesta hör till glesbygd. En by med framtidshopp och många idéer.

/KA

2006/01/19

Kvinnor i maktpositioner

Just nu är det väldigt mycket diskussion om kvinnor i maktpositioner. Commander in Cheif, på TV4 där Geena Davids spelar USAs första kvinnliga president, Chile och Tyskland har fått kvinnliga presidenter och vi får ju snart en svensk stadschef genom Kronprinsessan Viktoria. Frågan som nu har uppkommit är när vi får en kvinnlig stadsminister i Sverige.

Jag är emot kvotering av alla de former; vid antagnings till högre utbildning, till bolagsstyrelser, till positioner så som stadsministrar, stadschefer eller positioner på listor.
Jag kommer aldrig att tala för, för att kvinna ska ha en position enbart för att hon är kvinna o jag vill inte heller att någon ska tala om mig till en position enbart för jag är kvinna. Jag vill ha en position där jag har något att tillföra och där min kunskap är det centrala. Jag kommer heller aldrig att tacka ja till en plats bara för att jag är kvinna. Vad har mitt kön med detta att göra? Vad har jag att tillföra för att jag enbart är kvinna?

Visst, jag kanske talar emot mig själv men accepterar jag att det finns en könsmaktordning där mannen idag, tyvärr, är överordnad kvinnan. Ett mycket snabbt sätt att vända just denna könsmaktsordning är att använda sig av kvotering eller postiv säerbehandling. Dock kommer jag aldrig att acceptera detta. Positiv särbehandling innebär att någon blir negativt särbehandlad och vid kvotering anser jag att man ebart ser till kön eller vilken kvot man nu vill fylla (etnicitet, personer från norrland eller så). Det handlar om att se kvinnor som enskilda individer/människor och inte som ett kollektiv. Jämställdhetsarbetat måste börja tidigare än att kvotera till olika positioner i samhälet. Det måste börja hemma vid köksbordet och följa med från förskolan till högskola och det handlar om att förändra attityder.

Det behövs individuella flexibla lösningar - inte lösningar för kollektivet.

/KA

2006/01/15

Välkommen Ilan!

Förbundsordförande i Centerpartiets Högskoleförbund har nu skaffat sig en blogg.

Den hittar Ni här http://ilansade.blogspot.com/

Välkommen till bloggsfären Ilan.

/KA

2006/01/13

Entreprenad i gymnasieskolan – många vinster

Denna är skickad till media idag!

/KA

Entreprenad i gymnasieskolan – många vinster

Under torsdagen lämnade Gymnasieentreprenadutredningen sitt betänkande om att enskilda företag bör få driva kurser inom gymnasiet.~Utredningens slutsats är att erfarenheterna av den verksamhet som drivs på entreprenad är klart övervägande positiva. De menar att det utifrån såväl ett elev-, samhälls- som kommunperspektiv finns starka skäl för att utöka möjligheterna till entreprenader inom gymnasieskolan. Samverkan mellan skolan och samhället kan stärkas, flexibilitet i skolverksamheten skapas, elevernas valfrihet ökar, eleverna kan få tillgång till kompetens som skolan en besitter och individuella utbildningslösningar kan tillgodoses för eleverna.

Jag och Centerpartiet i Bollnäs tycker att entreprenader inom gymnasieskolan är bra. Idag får enbart karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil läggas ut på entreprenad. Jag tror att det i slutändan är eleverna som tjänar på detta i och med att deras behov kan tillgodoses då kompetens utanför dagens skola kan erbjuda utbildningen. T ex skulle en revisionsfirma kunna erbjuda kurser inom bokföring åt elever på ekonomprogrammet.
Lika som utredningen anser jag att kravet på behöriga lärare ska följa skollagens lärarbehörighet gällande kärnämnen och i övriga kurser gäller kompetens för undervisningen, vilket det även gör idag.


Under slutet av förra året fick Bollnäs Kommun möjligheten att lägga ut en del av en utbildning på entreprenad. Dock valde en majoritet i Barn- och utbildningsnämnden att rösta ner detta förslag. Synd tycker jag. Det hade kunnat bli en många fördelar för eleverna.

Karin Andersson (c)
Ledamot i Barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs

2006/01/03

Ny logotype och kongress

Vänsterpartiet har lanserat en ny logotype. Lars Ohly säger att den tidigare logotypen "var väldigt ful" samt att den var stel och fyrkantig.

Visst är det skönt att vi slipper Vera? Annars tycker jag att loggan ser väldigt kantig ut...kanter som man kan sticka sig på. Dags att ta fram blomsaxen så man kan rensa rabatten under valrörelsen.

Vänsterpartiet håller även kongress i helgen. Jag läser till tidningarna att
"Nytt för i år är att alla medlemmar får vara med att påverka genom motioner vad de tycker ska framgå i vänsterpartiets valplattform."
Visst är det spännande att medlemmarna får vara med att påverka i vänsterpartiet? Grattis till Er medlemmar!
"Vi föredrar att kalla den offentliga sektorn för den gemensamma sektorn......samhället ska återta det som tidigare privatiserats"

Det handlar alltså om att återta människors visioner om att driva ngt eget. Vem som driver skolan, städfirman eller hälsocentralen borde väl inte vara det centrala? Utan det måste vara att människor får jobb och att servicen som ges är av god kvalitét - är den offentliga sektorn en garant för det? Självklart inte.

/KA