Ny högskoleexamen
Idag på DN-debatt avslöjar Leif Pagrotsky huvuddragen i högskolepropositionen. I likhet med Bologna så kommer regeringen att föreslå en grundnivå om 3 år, avancerad nivå på 2 år och forskarnivå om 4 och en ny magisterexamen. Det är ett litet avsteg från Bologna. Bologna föreslår att forskarutbildningen ska vara 3 år.
Jag tycker det är bra att dela in den högre utbildningen i dessa tre nivåer. Dock har jag lite funderingar kring den avancerade nivån och forskarutbildningen.
Idag krävs det 4 år (160 p) för en magisterexamen..nu skulle det krävas 5 år. Det jag vänder mig emot är att ska man läsa till en magisterexamen så tar det 5 år...och man får ha studiemedel i 6 år...då blir det inte så mkt att hurra på. Ngn bildningstanke stimuleras då inte.
Huruvida forskarutbildningen fortfarande ska vara 4 år vet jag inte riktigt hur jag ställer mig till. Med en avacerad nivå på 2 år så borde ju fo-utbildingen kunna vara 3 år då sista året på avancerade nivån skulle kunna vara fo-förberedande. Med 3 år skulle forskningen kunna bli mer koncentrerad och effektiv och resultat nås snabbare...Men som sagt, jag är lite kluven över vad som är bäst.
Det ser ut som vi får vänta med att se hur betygssystemet kommer se ut tills proppen släpps. För jag hoppas att det ingår där. Där förväntar jag mig att det är ett avsteg från Bologna och att regeringen vågar gå ifrån förslaget om relativa betyg och att de föreslår målrelaterade betyg samt att stegen inte är 7.
/KA
posted by Karin Andersson @ 13:30
7 Comments:
Mmm... Det hade ju inte varit fel om det kom ett förslag om att maximalt antal veckor med studiemedel ökades, men så långt tänkte man kanske inte...
Jag tror ett resultat av detta förslag är att de flesta kommer att läsa tre år och sedan avsluta studierna eftersom alltfler tycks söka kortare utbildningar. Det finns en risk att endast de som har intresse av forskarutbildning kommer välja att läsa mot masterexeman.
Sedan finns det ett antal frågetecken som jag ser fram emot svaren på:
Hur ska civilingenjörsutbildningarna hanteras? De är idag 4,5 år. Ska de ligga utanför den nya examensstrukturen eller hur tänker regeringen där?
Ska lärarutbildningen reformeras på nytt? Den gjordes om för mindre än 5 år sedan och passar i dagsläget inte heller in i Bolognamodellen. Detsamma gäller nog för de flesta utbildningar som leder till yrkesexamen.
Hur påverkar den nya examensstrukturen tankarna om treterminssystem?
Ser med spänd förväntan fram emot hur dessa frågor hanteras och inte minst hur regeringen hanterar betygsfrågan.
Ja, antalet veckor borde ökas lite.
Enl vad jag förstod på DN Debatt så skulle civilingenjörsexamen och magisterexamen erhållas efter den avacenrade nivån.
Håller med dig om att antalet uttagna examina på magisternivå kommer att minska med detta då tenden med kortare utbildningarna håller i sig. Det är väl nästan vad arbetsmarknaden behöver oxå - praktiker.
Idag räcker det ju med en fil.kand för att gå vidare till fo-studier - undrar om de har funderat ngt kring det?
Funderar egentligen om det är antalet år som ska spela roll - är det inte kunskaperna som ska räknas ändå? Antalet år är ju egentligen ointressant. Min fria tanke om "timplanelös" högre utbildning känns just nu ganska spännande.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Helt klart! Det här med timplanelösutbildning borde vi fundera och titta närmare på. Känns som det skulle kunna vara en intressant fråga för CHF att driva.
Vi kanske ska koka ihop en debattartikel.... =)
Låter som en bra idé! Vi får prata mer om det i veckan.
Mycket intressant och som vanligt händer mycket i det tysta när det gäller den akademiskavärlden. Det skulle inte förvåna mig om vi står med ett helt nytt utbildnignssystem i den högre utbildningen om några år utan att det har varit någon debatt alls i vidare kretsar. I detta ser jag minst två stora risker.
1)Vi riskerar att få ett system som inte passar in i övriga system som omgärdar högre studier, det gäller allt från examensordningar, yrkesexamen vs akademiskexamen, studiemedelssystem till mer subtial frågor som stimulans av bildning.
2)När systemt visar sig vara mindre väl genomtänkt kommer den allmänna klagan gå om att detta är en effekt av europasamarbet. Det är jag rädd för leder till svart målning av EU (som ju inte har mycket med Bolonga att göra)...
Således minst två saker att göra. Dels att blåsa liv i debatten inför att proppen släpps. Det måste bli allmänt fokus på frågan. Den berör inte bara äldre små dammiga herrar på instutitioner runtom våra universitet och högskolor. Utan är starkt sammanlänkad med vad vi tycker att personer som skall undervisa i grundskolan, ta hand om våra sjuka eller lösa våra miljö och infrastuktur frågor ska ha för utbildning.
I debatten måste det också bli tydligt vem det är som äger frågan så att ansvar kan utkrävas på rätt nivå. Vi kan inte tillåta att vänstern och andra europafientliga gruppers favorit argument: Allt som är dåligt är EU:s fel, släpps fram. Vi som ser europasamarbete som något positvit måste därför vara tydliga och kunniga.
Skicka en kommentar
<< Home