Slutbetyg

Igår hade vi Barn- och utbildningsnämnd i Bollnäs och där fick vi en rapport från gymnasieschefen kring hur många som fick slutbetyg från gymnasiet. I våras var det 85.5% som fick slutbetyg - året innan var det 87.5%, alltså en försämring med 2 procentenheter.
Jag frågade gymnasiechefen vad dessa 2 procentenheter kunde bero på. Svaret, som ofta kommer från verksamheterna, var "Vi har så lite resurser, vi får fler elever men ingen ersättning för det".

Min övertygelse är att det inte är resurser det beror på. Flyttar det t ex en elev till Ljusdal mitt under terminen så tas inte gymnasiet ifrån nga resurser...så ja.

Jag tror dessa procentenheter beror på
1. Avsaknaden av induviduella studieplaner för elverna
2. Kärnämnen som inte är kopplade till karaktärsämnet
3. En gymnasieskola som inte passar alla.

Med induviduella planer för varje elev, där man ser till varje elev individuellt, kan det på ett tidigit stadium upptäckas åt vilket håll eleven är på väg. Det gäller att se eleven och hennes möjligheter.

Det är konstigt att kärnämnena inte är kopplade till karaktärsämnet. Byggprogrammets matte borde vara mer kopplad till byggmatte t ex. Det tror jag skulle göra byggeleverna mer intresserad av matematiken om det fanns en koppling till den verklighet som de kommer att komma ut till.

Dagens gymansieskola passar inte alla. Alla är inte teoretiker utan praktiker. Alla vill inte läsa vidare på högskola. Varför måste då alla tvingas till det? Visst, jag ser en poäng i att alla har en grundläggande behörighet till högre studier - men ska alla tvingas till det? Jag vill ha en flexibel gymnasieskola där praktik och teori blandas, där det finns en väl utbygd lärlingsbutbildning och där gymnasieskolan har ett utvecklat sammarbete med näringslivet. Det tror jag alla tjänar på. Allra mest tjänar eleverna på detta.

/KA